Region Värmland.  Fakta & Analys av Severin Wiedenholtz

Sockerslottet: Värmlands vackraste hus
Sockerslottet: Värmlands vackraste hus

Region Värmland är precis som Stockholm en Region från och med årsskiftet 2019. Det innebär att man lite yrvaket börjar tänka bort från den gamla landstingsorganisationen inom Hälso-och sjukvården för att möta det krav som finns för att sörja för hela Värmlands befolknings väl: Vård, skola, omsorg med god arbetsmiljö och ett välfungerande näringsliv med fler företagsetableringar för att få in skatteintäkter. Värmland är ett skogs-och turistlän som har behov av att vidga näringslivet till fler brancher. Krav finns från länsbor om en förbättrad hälso-och sjukvård med tillgänglig och kompetenshöjning med införande av Lagen om Valfrihet (LOV) inom fler områden än bara Vårdcentral och fysioterapeuter. I dagsläget är det en "icke-fråga" - ointresse hos politiken att besluta om införande av LOV för de yrkesgrupper  logopeder, psykologer som står utan valfrihet idag.
Ett politiskt initiativ togs från Värmlandssamverkan, som styr regionen, om att kartlägga de privata vårdgivare som finns i Värmland: 20190320 " Värmlandssamverkan har lämnat ett politiskt initiativ om privata vårdgivare i Värmland.                                                    Initiativet har i dagsläget 2020-02-12  inte lett till förfrågan från Region Värmland ställt till privata vårdföretag; kartläggning vilket utbud det finns av privat hälso-och sjukvård i Värmland.   Den 5 september 2019 under uppstartsmöte av Värmlandsstrategin konstaterar Lars Christensen, Regional utvecklingsdirektör att " Region Värmland ansvarar för den regionala utvecklingen. Det innebär att få till stånd ett hållbart konkurrenskraftigt näringsliv. I sin tur innebär det att ta tillvara de resurser som redan finns och vara öppen för nytt företagande. Jämställdheten ska vara given. Vår Region är helt beroende av ett livskraftigt näringsliv och idéella organisationer. Alla måste samverka och få vara med utvecklingen för att Regionen inte ska tappa i konkurrenskraft dvs skatteintäkter." För Webbsändning tryck på knappen nedan.  

Logopedin i Värmland är organiserad inom sekundärvård, sjukhusvård: Logopedenheten, allmänlogopedi är sedan 20 år tillbaka utlokaliserad från sjukhuset till egen mottagning i centrum. Viss konsultationsverksamhet finns inne på sjukhuset främst för neurologpatienter med afasi och sväljningssvårigheter. Habiliteringen, främst för barn och ungdomar finns inom sjukhusområdet. Inom Barn-och ungdomspsykiatrin finns en anställd logoped, likaså inom Karlstads kommun med en anställd logoped, som jobbar med Språkförskolebarn. Söktrycket är stort, då bara några få barn tas in på språkförskolan varje termin. 
Region Värmland ligger i botten bland Regionerna i Sverige med 13.339 invånare per logoped. Bäst i klassen är Region Halland med 6895 invånare per logoped. Region Stockholm intar fjärdeplats med 9402 invånare per logoped. Medel för riket: Landstingsanställda logopeder: 9955 invånare per logoped. För riket: Landsting och kommun: 7994 invånare per logoped. 

Logopedresurser i Värmland:            
Till skillnad från Region Stockholm saknas det information till allmänheten om regionanställda logopeders faktiska behandlingsutbud, det prioriteringar de gör (Vad de gör och vad de inte gör). Det är Region Värmland, regional utveckling  som har ansvar att se till att den egna logopedenheten inom Region Värmland och elevhälsorna utifrån konkurrenslagstiftningen håller vårdkön så att den som stått längst i kön står först i kön och att den som stått i kön kortare tid får vänta på sin tur. Med den åtgärden skulle Logopedenheten sluta att konkurrera ut det privata näringslivet, privata mottagningar inom logopedi i Värmland. I dagsläget skjuter Logopedenheten, av ren okunskap sig själva i foten genom att minska skatteintäkterna till sin egen verksamhet. Det ska vara i allas intresse att ett differentierat näringsliv får bidra med skatteintäkter, vilka finansierar även logopedvården och på detta vis ger fortsatt anslag till verksamheten.
I dagsläget utifrån rapporter från allmänheten ser resurssituationen ut som följande: 
Barn med försenad språkutveckling: För förskolebarn erbjuds enbart uppföljningsbesök på uppemot 5 besök under hela förskoletiden. Föräldrarna får stå för behandlingen själva. Oklar väntetidssituation för nybesök.   
Barn med autism/ADHD: Sker inom Barn-och ungdomspsykiatrin BUP. Insats: Utredning och föräldrautbildning. Föräldrarna får stå för behandlingen själva. Oklar väntetidssituation nybesök. 
Barn och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning: Inom barn-och vuxenhabiliteringen. Uppgifter saknas om tillgängliga logopedinsatser. 
Röstbekymmer: Behandling ges i begränsad omfattning. Ges enbart vid organiska röstdiagnoser, ej vid rösttrötthet.  
Stamning: Oklart behandlingens omfattning och innehåll.  
Neurologpatienter afasi/dysartri: Uppföljning ges under akutskedet på avdelning. Logopedresurs saknas inom primärvårdsrehab, vård i hemmet.  
Dyslexi: Utredningar görs. I dagsläget 18 månaders väntetid. Preliminär uppskattning görs att Logopedvården i Värmland inte uppnår vårdgarantin. 
Den beskrivna situationen kommer att revideras när Region Värmlands logopedmottagningar inkommer med rapporter gällande de prioriteringar som görs och aktuellt väntetidsläge. 

Analys: Stort behov för Region Värmland med privata vårdgivare, logopeder i första hand som arbetar i privata företag som komplement till logopedvården. Det privata näringslivet är Värmlands tillväxtmotor, och bör därför vara positiva även till kvinnors företagande. Det är en jämställdhetsfråga och ett ansvar för Region Värmland att ta på yttersta allvar. Region Värmland bedöms i nuläget inte ha intresse av att flytta ut logopedverksamheterna till primärvården vilket enligt lagrummen krävs för ett införande av konkurrensutsatt logopedvård enligt LOV med logopeder per anställning eller egenanställning inom LOV per eget företag. Det saknas även kompetens och intresse hos Region Värmland att upphandla logopedvård enligt LOU på ett rättsäkert och konkurrensneutralt sätt. LOU upphandlingar skulle kräva stor kompetens hos upphandlaren om vilka logopedresurser som behövs i befolkningen, prevalens-och incidenstal, och hur de ska fördelas. 

Sammanfattningsvis ska våra länsbor ges möjlighet att själva få bekosta den hjälp de behöver med tillgång till lokala privatpraktiserande logopeder utan osjysst konkurrens från Region Värmlands skattefinansierade logopedenheter. 

Severin Wiedenholtz, utredare